fbpx
Tillbaka
Fler nyheter

Längdskidstalangen: Jag kan torka allt i torkskåpet

Han har redan guld i Ungdoms-SM och vinster i Ungdomsvasan. Nu siktar 17-åriga Hugo Ström på eliten inom längdskidåkningen. Med hjälp av Nimo.
– Att ha torra kläder är en förutsättning för att träna bra. Mitt torkskåp är konstant påslaget, säger Hugo Ström.

Läs vidare

Textilforskaren: Kläder måste få tillbaka sin status

Textilproduktionen i världen går allt snabbare och blir allt billigare. Men samtidigt blir kvaliteten sämre. Ska branschen utvecklas i hållbar riktning ställer det krav på att både företagen och konsumenterna vårdar, sköter och fokuserar mer på att faktiskt ta hand om plaggen bättre än idag.

– Kläder måste faktiskt få högre status igen, säger Mats Johansson, forskare på Smart Textiles i Borås.

 

Varje år konsumerar den genomsnittlige svensken cirka 15 kilo kläder och textilier. Samtidigt slängs hälften, varav 60 procent antingen kunde ha återanvänts eller sålts vidare. Mats Johansson är forskare på Smart Textiles i Borås och en av Sveriges ledande experter inom textilindustrin.

– Utvecklingen de senaste 40 åren inom textilindustrin är att produktionen av kläder går snabbare, till ett lägre pris och med sämre kvalitet. Ska vi ha en hållbar industri måste vi i stället göra andra aktiva val för hela produktionskedjan.

Av världens alla utsläpp står kläd- och textilindustrin i dag för upp till tio procent varav 80 procent återfinns i själva produktionen. Enligt Mats Johansson går det till exempel åt mellan 7 000 och 25 000 liter vatten för varje kilo producerat bomull.

– Då ska man komma ihåg att ett par byxor kan väga omkring ett kilo.

I dag tillverkas 80 procent av de svenska konsumenternas textiler utanför våra landsgränser vilket även kräver långa transporter och mer utsläpp. När den svenska e-handeln ökade med 40 procent under 2020 var den svenska klädkonsumtionen en stark faktor till att just transportmarknaden var en av få marknader som växte det senaste året. Samtidigt förväntas klädindustrin öka över 80 procent fram till 2030.

– Ska klädindustrin utvecklas i en hållbar riktning behöver vi svenskar och alla andra i världen därför balansera konsumtion med reparation och omhändertagande.

Till exempel visar en rapport från IVL Swedish Environmental Research institute att genom att dubblera kläders livslängd halveras samtidigt motsvarande uppsläpp. Ska allt arbete få någon typ av effekt är det avgörande att diskussioner kring hållbarhet inte stannar vid just samtal och intentioner.

– Den här gamla ”Det är tanken som räknas”. Det funkar inte hållbarhetssammanhang. Det är inte värt ett enda skit. Allt handlar om vad man gör.

I stället för nya plagg säger Mats Johansson att fokus bör vara på att ta hand om textilierna. Tvätta mindre. Skölja, vädra och torka oftare. Gärna med cirkulerande luft och så lite mekanisk påverkan som möjligt.

– Jag föredrar hängtorkning, det bli mindre skrynkligt. Det är ofta inte för att det är smutsigt som man slänger kläder i tvätten. Nu har jag haft den här tröjan i två dagar, nu får den tvättas, är ett vanligt sätt att resonera.

Torkskåp är en viktig del i att kunna ta hand om kläderna så att de håller längre.

– Konsumenterna är med valet av varor de köper med och påverkar utvecklingen till att varumärken och klädproducenterna måste tänka på hållbarhetsfrågan. Själva nycken till framgång är att man använder kläderna längre. Ett sätt är då att torka i torkskåp. Då får man tvätten torr på ett skonsamt sätt som inte sliter lika mycket på kläderna, säger Karin Kruse, vd på Nimo.

 

Mer om Nimos hållbarhetsarbete

  • Här kan du se en film om hur Nimo arbetar.
  • Här kan du besöka Nimo webbplats.